Träckprov kan förvaras i kylskåp (ej i frys!) över veckoslut innan de skickas in. Veterinär vid SVA kan i samband med undersökning svara på frågor om parasiter samt ge råd om provtagning och avmaskning.

Samlingsprov kan vara aktuellt vid uppföljning av betesgrupper. Individuella prov skickas då till laboratoriet med uppgift om vilka hästar som skall samanalyseras, max 3 individer per analys. På laboratoriet analyseras sedan lika många gram från varje delprov. Det finns även möjlighet för större besättningar (minst 8 hästar) att delta i ett övervakningsprogram, Övervakning av parasiter i hästbesättningar, med provtagning 1-3 gånger årligen. För information se länk i högerspalten.

Proverna skickas in tillsammans med en särskild ifylld remiss (remiss Övervakning i högerspalten).

Om ny i övervakningsprogrammet vänligen fyll i och bifoga frågeformuläret också (se högerspalten, Frågeformulär inför Övervakning).

När tas träckprov?

Den lämpligaste tidpunkten för uppföljning av en grupp friska hästar är april-juni, innan byte från vinterhagar till sommarhagar. Om man tillämpar så kallad riktad avmaskning, provtas hästarna innan avmaskning och sedan avmaskas endast de hästar som utskiljer en viss mängd maskägg. På så sätt kan antalet avmaskningar reduceras, framförallt i grupper med vuxna hästar.

Metod

• Kvalitativ metod: påvisar ägg från blodmask, spolmask och bandmask. Mängden ägg i träckprovet uppskattas och   bedöms på en skala från "enstaka" till "massförekomst".
• Kvantitativ metod (McMaster): antalet maskägg räknas och svar erhålls som antal maskägg per gram träck (epg = eggs per gram). påvisar blodmaskägg och spolmaskägg ej bandmask.
• Odling och typning av larver: identifierar stora blodmasken, Strongylus vulgaris.

Tolkning av resultat

Man bör komma ihåg att metoderna som används är relativt grova. Ett och samma prov kan visa mellan 750 epg och 1000 epg.  

• 50-100 epg = enstaka
• 150-250 epg = sparsam förekomst
• 300-650 epg = måttlig förekomst
• 700-1050 epg = riklig mängd
• 1100-1500 epg = mycket riklig mängd
• mer än 1500 epg = massförekomst

En häst kan avge måttlig till riklig mängd maskägg utan att vara sjuk. Däremot utgör en sådan häst en smittkälla för andra hästar på betet.

Faktorer som har betydelse vid bedömning av resultatet är:

• Maskart
• Tid på året
• Hästarnas ålder
• Senaste avmaskning
• Typ av gård
  

Observera

• Ägg avges endast av vuxna, könsmogna maskar.

• Anthelmintikaresistens mot (pro)-bensimidazoler för Haemonchus hos får är så allmänt utbredd idag att effekten av avmaskningsrutinerna bör kontrolleras.
• Bandmaskägg påvisas inte alltid ty flera arter av dessa maskar avger inte regelbundet ägg. Detta gäller framför allt Taenia-arter hos hund och katt.
• Efter avmaskning av häst med pyrantelpreparat tar det ca fyra veckor, med ivermektin ca åtta veckor och med moxidektin ca tolv veckor innan de i tarmväggen vilande larverna eller de från betet upptagna larverna utvecklats till nya äggläggande maskar. Hos nyavmaskade hästar hittar man således inga maskägg förrän efter denna utvecklingstid. För att utvärdera gårdens betes- och avmaskningsrutiner bör träckprovsundersökning göras regelbundet med några års mellanrum. Vill du veta mer om övervakning av parastier i större hästbesättningar, se länk i högerspalten.
• Ostertagios hos nötkreatur genererar äggproduktion under ca 2 månader efter infektionen för att sedan avta. Löpmagsskadorna hos förstgångsbetarna undersöks säkrast med plasmapepsinogenbestämning. Se vidare under dokumentet enzymbestämningar, länk i vänsterspalten.
• Cryptosporidier förekommer i påvisbar mängd framför allt hos späda djur.
• Lungmask hos nötkreatur drabbar hela djurflocken på ett bete oavsett ålder. Individuella träckprov tas från t ex 5-10 djur. Samlingsprov omfattande 2-3 djur kan också undersökas, då uttas 100-150 g träck per djur. Prov tas helst rektalt för att undvika kontamination med frilevande nematoder. Larver kan påvisas tidigast 3-5 veckor efter infektion. Serologisk undersökning med ELISA-teknik är ofta att föredra, se nedan.