Spolmask

Art

Ascaridia galli

 

Spolmaskar från tamhöna. Foto Bengt Ekberg SVA

Bild 1. Spolmask (Ascaridia galli). Foto: Bengt Ekberg SVA

Värdjur

Tamhöns, kalkon, duva, anka, gås, pärlhöns, rapphöns, fasan. Människor infekteras inte.

 

Förekomst

Spolmask är en välkänd och vanlig parasit hos tamhöns. I Sverige är spolmask vanligt hos tamhöns i småskaliga icke-kommersiella flockar (hobbyhöns). Spolmask förekommer även i kommersiella avelsflockar och hos värphöns. Under de senaste åren har spolmask blivit en vanligt förekommande parasit i kommersiella frigående värphönsflockar inomhus och utomhus, inklusive i ekologiska flockar. Spolmask förekommer dock sällan bland burhöns. Parasiten förekommer även bland andra fjäderfäarter i Sverige.

 

Utseende och lokalisation

Den vuxna parasiten är gulvit och upp till 12 cm lång. Den lever i tunntarmen, men kan ibland även förekomma i kräva, körtel- och muskelmage, blindtarmar, kloak, äggledare och fritt i kroppshålan.

Spolmaskar i uppklippt hönstarm. Foto: D. Jansson SVA
Bild 2. Spolmaskar i en uppklippt tarm från en tamhöna. Tarminnehållet är blodblandat. Foto: D. Jansson SVA

 

Livscykel

Livscykeln hos spolmasken är enkel och direkt. Den vuxna spolmasken lever i fågelns tunntarm och lägger ägg som utsöndras med träcken.

 

Äggen sprids i fåglarnas omgivning och nya fåglar smittas lätt när de söker föda från mark och ströbädd. Parasitäggen måste genomgå en mognadsfas under minst tio till tolv dygn i omgivningen innan de är smittfarliga för nya fåglar.

Parasitäggen kläcks i fåglarnas tarm. Larverna lever dels i tarminnehållet och dels i tarmslemhinnan. Den vuxna parasiten passerar därefter ut i tarminnehållet.

Hela livscykeln från ägg till könsmogen parasit tar fyra till sju veckor. Den vuxna parasiten kan leva och producera ägg i nio till 14 månader.

 

Inverkan på värddjuret

Symptomen vid spolmaskangrepp varierar beroende på graden av angrepp (antalet parasiter) och faktorer hos värddjuren. Vuxna fåglar är ofta helt symptomfria. Unga fåglar kan drabbas hårdare.

Vid kraftiga angrepp kan ett eller flera av följande symtom ses:

  • Diarré och/eller blod i träcken
  • Smutsiga äggskal (träck)
  • Sänkt äggproduktion
  • Blöt ströbädd
  • Blodbrist
  • Avmagring (parasiterna konkurrerar med värden om näringsämnen)
  • Dödsfall i förstoppning
  • Spolmaskförekomst kan förvärra förloppet av vissa bakteriella sjukdomar
  • Eventuellt ökad risk för kannibalism

 

    Spolmask i hönsägg

    I sällsynta fall kan spolmaskar hittas i hönsägg. Detta beror på att parasiten råkat hamna i hönans äggledare samtidigt som ett ägg var på väg ner genom äggledaren. Spolmasken kan då hamna i äggvitan. Någon enstaka gång händer det att sådana ägg passerar den gängse genomlysningen av konsumtionsägg på äggpackerier. Spolmask i konsumtionsägg är helt ofarligt för konsumenten men kan upplevas som mycket obehagligt.

     

    Smittvägar

    Spolmask kan spridas till en fjäderfäflock genom inköp av smittade fåglar. Andra möjliga spridningsvägar kan vara vilda fåglar och indirekt spridning via till exempel redskap, utrustning och skodon. Parasitäggen kan överleva lång tid utomhus i rastgårdar och inomhus i fjäderfähus i ströbäddar, på inredningen och i sprickor i golv och väggar. Smittan sprids lätt mellan olika flockar, hus och avdelningar.

    Exakt hur smittspridningen går till mellan kommersiella flockar i Sverige är oklart. Både indirekt smitta och introduktion med unghöns är möjliga källor.

     

    Diagnos

    Obduktion: vid obduktion kan spolmaskar påvisas i tarmen. Mikroskopisk undersökning krävs för att påvisa ägg och larver. Omfattningen av angreppet liksom tarmskadorna kan bedömas.

    Parasitologisk undersökning av tarmar: vuxna spolmaskar, larver och ägg av spolmask kan påvisas.

    Träckprov: påvisar parasitägg. Vid träckprovsundersökning kan ägg av spolmask och blindtarmmask (Heterakis gallinarum) inte särskiljas. Vid misstänkta fynd bör därför diagnosen verifieras genom parasitundersökning av tarmar.

     

    Provtagning för träckprovsundersökning

    Träckprov för parasitundersökning bör tas som samlingsprov i plastpåse, helst fyra prov om ca 0,5 dl träck. Träck ska samlas från flera platser i djurutrymmet. Träck samlas helst från gödselmattor, skrapa, skruv, på och under gödselbinge och annan inredning. Prov från rastgård och ströbädd ger ett mindre säkert resultat.

     

    Avmaskning

    Inget avmaskningsmedel finns för närvarande registrerat för andvändning till fjäderfän i Sverige. Observera att risken för återsmitta efter avmaskningen är mycket hög om djuren går kvar i parasitsmittad omgivning.

     

    Smittsanering

    Genom att sanera djurutrymmet mycket noga och byta det översta jordlagret eller plöja den mark djuren vistats på (till exempel i en rastgård) kan antalet spolmaskägg minskas. Att helt eliminera smittan från ett djurutrymme är dock svårt eftersom spolmaskägg är mycket tåliga. Eliminering av spolmaskägg kräver sannolikt mycket noggrann rengöring, användning av desinfektionsmedel eller bekämpningsmedel med specifik effekt mot parasitägg, ytavbränning, eller byte av ytskikt på golv och väggar.

    God hygien och låg djurtäthet (gott om plats) minskar risken för svåra parasitangrepp.