Bakteriearten Escherichia (E.) coli kan orsaka ekonomiskt betydelsefulla infektioner hos fjäderfä, så kallad kolibacillos. E. coli-infektioner förekommer hos alla fjäderfäarter, men i Sverige diagnostiseras infektionen oftast bland tamhöns och kalkoner. Högst frekvens av kolibacillos ses hos späda kycklingar (gulsäcksinflammation) och hos hönor under uppvärpningen (äggledarinflammation).

Bakterien

E. coli tillhör familjen Enterobacteriacae. De är Gram-negativa stavar som finns i många olika varianter (serotyper). Bakterien finns normalt i stort antal i tarmen hos fjäderfän och därigenom även i djurens närmiljö i till exempel träck, ströbädd och i damm. Bakteriearten är tålig i omgivningen och överlever därför länge. Den är däremot känslig för de flesta vanliga desinfektionsmedel.

Predisponerande faktorer

De flesta fåglar är mottagliga för E. coli-infektioner, men bakteriernas sjukdomsframkallande förmåga varierar. Med undantag för mycket unga fåglar som har ett omoget försvar mot smittämnen så har friska fåglar normalt mycket god motståndskraft mot potentiellt sjukdomsframkallande E. coli-bakterier.

Fåglarna blir endast sjuka om balansen mellan värd och bakterie rubbas. Detta kan ske när värddjurets eller bakteriernas egenskaper förändras, vid bristfällig kvalitet av foder eller dricksvatten, vid brister i skötsel och djurmiljö eller vid infektioner (kliniska eller subkliniska) med virus eller bakterier.

Sårskador i hud och slemhinnor (framförallt i könsorgan och luftvägar) är vanliga infektionsportar. Hackskador i kloaken förekommer ofta hos värphönor och rivskador på bakkroppen är vanliga hos slaktkycklingar.

Kolibacillos

Till begreppet kolibacillos räknas flera olika sjukdomar. som orsakas av infektion med E. coli-bakterier. I samtliga fall ställs diagnosen genom obduktion och bakteriologisk undersökning. Infektioner med E. coli kan leda till sjukdomar med varierande förlopp, symtom och lokalisation. Här följer exempel på några av de viktigaste sjukdomsformerna.

Gulsäcksinflammation

Gulsäcksinflammation ses hos unga fjäderfän, upp till cirka två veckors ålder. Många olika bakteriearter kan orsaka gulsäcksinflammation, men E. coli-bakterier är den vanligaste orsaken. Mer att läsa om gulsäcksinflammation finns via länk i höger kolumn. 

Koliseptikemi

Med kolseptikemi menas en allmäninfektion (blodförgiftning) med E. coli-bakterier. Symtomen är ospecifika. Akut sjuka fåglar är kraftigt allmänpåverkade och har upphörd aptit. Det är vanligare att man hittar fåglarna döda. Dödligheten i en drabbad flock kan bli hög.

Vid obduktionen kan man se till exempel ödem, hyperemi, punktformade blödningar, förstorad lever och mjälte, samt varierande mängd sekret (fibrinopurulent till purulent inflammation) på luftsäckarna, hjärtsäck, organ och eventuellt på bukhinnan.

Äggstocks- och äggledarinflammation

Hos äggläggande fjäderfän är dödsfall till följd av E. coli-infektioner i äggledare och/eller äggstockar relativt vanliga. Hos fåglar som dör i en akut form av sjukdomen är förlopp och symtom som angett för koliseptikemi.

Bild. Äggstocksinflammation hos värphöna. Äggstocken är täckt av varblandat exsudat. Foto: D. Jansson SVA

Vid kronisk äggledarinflammation slutar hönorna äta och magrar av. Bukomfånget kan däremot öka kraftigt på grund av varansamlingar i äggledaren. Vid obduktion av sådana fåglar ses en kraftig utvidgning av äggledaren.

Luftsäcksinflammation

Luftsäcksinflammation med E. coli-bakterier är i regel en följdsjukdom till virus- eller mykoplasmainfektion. Bristfällig luftkvalitet ökar risken för sjukdomen.

Vid obduktionen ses fibrinopurulenta beläggningar och/eller förtjockningar av luftsäckarna samt ofta förstorad mjälte.

Vid flockproblem är det viktigt att utreda om det finns andra, bakomliggande infektioner och om djurmiljön är acceptabel. Differentialdiagnoser hos höns är främst infektion med Mycoplasma gallisepticum och Ornithobacterium rhinotracheale (ORT).

Koliform cellulit

Denna sjukdomsform förekommer oftast hos slaktkyckling och är karaktäriserad av en inflammation i underhuden där ett kaseöst exsudat kan påvisas. Orsaken till infektionen är i regel sårskador i huden som sekundärinfekteras. Skadorna upptäcks i regel vid slaktbesiktningen.

Koligranulom (Hjärres sjukdom)

Koligranulom leder oftast till sporadiska dödsfall hos vuxna fjäderfän. Denna sjukdomsform är ovanlig i Sverige och ses idag huvudsakligen hos hobbyfjäderfän. Vid obduktion ses avmagrade fåglar med knutbildningar i inre organ, framförallt i lever och tarm. Sjukdomen kan förväxlas med fågeltuberkulos. För att ställa diagnosen krävs obduktion och bakterieisolering. Symtom hos drabbade fåglar består av avmagring och nedsatt allmäntillstånd.