Orsak
Botulism orsakas av förgiftning med ett nervgift som heter botulinumneurotoxin (BoNT) och som produceras av bakterien Clostridium botulinum. Förgiftningen ger upphov till allvarliga förlamningssymtom, ofta med dödlig utgång, till följd av att toxinet blockerar överföringen av nervimpulser till muskulaturen.
Botulinumneurotoxinerna som är de mest giftiga av alla kända toxiner, delas in i sju olika typer (A, B, C, D, E, F och G) som var och en produceras av olika stammar av bakterien C. botulinum med motsvarande beteckning som det gift respektive bakteriestam producerar (C. botulinum typ A producerar BoNT typ A, C. botulinum typ B BoNT typ B och så vidare).
Bakterien förekommer i hela världen och återfinns i jord och vattenrik miljö där lämningar av djur och insekter kan skapa lämpliga tillväxtbetingelser. Bakterien bildar sporer som kan överleva under förhållanden som den utväxta bakteriecellen inte tål, till exempel extrema temperaturförhållanden och syrerik miljö.
Botulism hos fåglar förorsakas av BoNT typ C, D och E. Den vanligast rapporterade formen av botulism i fjäderfäbesättningar förorsakas av typ C eller C/D (den senare troligen en ”blandform” av typ C och D), medan botulism hos människa förorsakas av BoNT typ A, B, E, F och G.
Insekter som fluglarver och skalbaggar kan bidra till spridning av sjukdomen bland fåglar genom förmågan att ackumulera intaget BoNT från förgiftade fågelkadaver.
Sjukdomssymtom
Symtomen vid botulism präglas av den fortskridande förlamning som giftet förorsakar (Bild 1-3). Symtomen kan börja med lättare rörelsestörningar som utvecklas till alltmer okoordinerade rörelser.
 |
|
Bild 1. Botulism hos höna. Lindriga ospecifika symtom. Fjäderdräkten är uppruggad och fågeln är ovillig att röra sig. Foto: D. Jansson SVA |
Så småningom sitter eller ligger fågeln och är ovillig att röra sig trots beröring. Vingarna hänger ned.
Tilltagande förlamning av halsmuskulaturen medför svårigheter att hålla halsen upprätt och till slut ligger fågeln ned med halsen utsträckt och med huvudet vilande direkt på ströbädden eller med näbben som stöd.
Vid ögonlocksförlamning hålls ögonen slutna vilket kan uppfattas som att fågeln är medvetslös eller död. Förlamning av andningsmuskulaturen medför tilltagande svårigheter att andas och till slut dör fågeln i andningsförlamning eller till följd av uttorkning eller kannibalism.
 |
|
Bild 2. Botulism hos höna. Ving- och halsmuskulatur är förlamade. Fågeln sitter fortfarande upp. Foto: D. Jansson SVA |
Botulism i en fjäderfäbesättning börjar ofta inom ett begränsat område i huset och sprids successivt till allt fler fåglar. Förloppet kan lätt tolkas som spridning av en smitta. Inte sällan drabbas bara en av flera avdelningar inom en besättning trots gemensam personal och trots användning av samma foder och vatten.
Ovan beskrivna symtom är tydliga och typiska. Det har dock förekommit utbrott där symtomen varit betydligt mer vaga. Exempel på symtom i sådana fall har varit: minskad äggproduktion/viktminskning, ökad dödlighet, upprättstående hållning men med sänkt huvud och svullna ögonlock.
Förekomst hos fjäderfä i Sverige
Under senare år har ett 10-tal utbrott av botulism inträffat i svenska fjäderfäbesättningar varav de flesta i slaktkycklingbesättningar. Utbrott har också förekommit i en värphönsbesättning och i ett par föräldradjursbesättningar. I samtliga fall har förgiftningen förorsakats av botulinumtoxin typ C eller C/D.
 |
|
Bild 3. Botulism hos höna. Helt förlamad höna som ligger ner med näbben som stöd för huvudet. Foto: D. Jansson SVA |
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen botulism ställs genom att påvisa toxin i serum från sjuka djur. Vid obduktion av förgiftade djur kan inga sjukdomsspecifika förändringar påvisas.
Obduktion är dock ett viktigt led i diagnostiken för att utesluta andra sjukdomar.
Varför drabbas fjäderfän av botulism?
Vi saknar idag kunskap om vilka förutsättningar som gäller för att botulism uppkommer i en fjäderfäbesättning. Bakterien Clostridium botulinum är som tidigare nämnts allmänt förekommande i naturen och förutsättningarna för tillväxt och toxinproduktion i en fjäderfäbesättning är goda såväl i ströbädd som fuktigt foder.
Intag av toxinproducerande bakterier resulterar i en bakterietillväxt i mag-tarmkanalen hos kycklingarna med toxinbildning och resorption av stora mängder toxin som följd. På så sätt bidrar fåglarna själva inte bara till en ökad förekomst av toxinproducerande bakterier i miljön via sin avföring, utan också som potenta bakterie- och toxinkällor.
Förebyggande åtgärder och behandling
Utbrotten börjar ofta inom ett begränsat område i en avdelning. Genom att noga och ofta (minst flera gånger dagligen) plocka bort sjuka och döda djur kan spridning av bakterien minimeras och antalet toxinkällor begränsas. Flocken kan behandlas med antibiotika mot bakterieinfektionen varvid toxinbildningen upphör och fåglarna tillfrisknar inom någon eller några dagar.