Smittskydd på fisk bör prioriteras
 |
|
Abborrar. Foto: Bengt Ekberg/SVA
|
En infektiös sjukdom på fisk kan medföra stora ekonomiska förluster för en enskild odlare. Samma sjukdom kan på vildlevande fisk ge dramatiska ekonomiska/biologiska konsekvenser för regionen, och i värsta fall för Sverige som helhet.
Fisk är ur smittskyddssynpunkt ett av de svåraste djurslagen. Skälet till detta är bland annat följande:
- Fisk lever i vatten som rinner från källa till kust. En bakterie, virus eller parasit kan därför mycket lätt spridas över stora ytor
- Odlad fisk lever nära den vilda. Sjukdomar kan därför lätt överföras. Båda grupperna måste beaktas när man bedömer smittskydd
- Möjligheterna till terapi och att begränsa spridningen av sjukdom bland vild fisk är minimal
- Vissa av sjukdomarna är överförbara till avkomman via rom eller mjölke. Ett sjukt föräldradjur kan därför ge upphov till tusentals sjuka avkommor
- Beroende på att fisk lever under vattenytan och att fisk inte visar sjukdom lika tydligt som en hund eller katt upptäcks sjukdomar i sent skede. Vilket gör att sjukdomar kan ha hunnit sprida sig över stora områden
Sjukdom kan slå ut fiskarter
Effekterna av en sjukdom i ett vattenområde kan bli oåterkalleliga med utslagning av hela arter som yttersta konsekvens.
Svensk natur är en resurs för Sverige och svenskarna.
Varje fiskart har en betydelse i alla sjöar och vattendrag. Ett bevarande av våra fiskarter är därför nödvändigt för att behålla vår unika svenska natur.