 |
| Foto: Bengt Ekberg/SVA |
Får och getter är små idisslare och det lilla formatet kännetecknar även besättningarna. Under de senaste tjugo åren har fårstammen ökat långsamt, medan antalet besättningar minskat. Den genomsnittliga besättningen har idag 28 tackor. Produktionen är som regel småskalig och extensiv, baserad på hemmaproducerat foder. Antalet getter i Sverige ligger på en tämligen stabilt låg nivå.
Hälsoläge
Hälsoläget bland får och getter i Sverige är, jämfört med övriga Europa, förhållandevis gott. Generellt sett dominerar parasitsjukdomar och utfodringsrelaterade sjukdomar bland får och getter. En absolut förutsättning för god fårhälsa är att kontrollen av parasiter fungerar bra. Man kan befara att parasitkontrollen är eftersatt i vissa av de mindre besättningarna. Detta kan bli speciellt kritiskt i ekologisk fårhållning, eftersom traditionell avmaskning inte är tillåten.
Varma och fuktiga betessäsonger under en följd av år gör att parasitproblemen bland svenska får har accentuerats. Den stora magmasken, Haemonchus contortus, är vanligt förekommande ända upp till polcirkeln. Tarmparasiten Nematodirus battus finns också i landet och kan ge stora problem med diarré och uttorkning hos lamm. Benskabb (Chorioptes ovis) kan påträffas både hos får och getter. En för Sverige ny fårsjukdom, den bakteriella klövinfektionen "fotröta" (footrot) rapporterades i Sverige under 2004.
Kontrollprogram och analyser
SVA har en bred verksamhet för diagnostik. De analysmetoder som används är väl dokumenterade och i många fall ackrediterade enligt ISO/IEC 17025.
Vissa viktiga får- och getsjukdomar bevakas i nationella kontrollprogram. Hit hör maedi visna (får), caprin artrit encephalit (CAE); get), samt bovin virusdiarré/border disease, paratuberkulos och scrapie.
Sverige deltar i ett EU-reglerat övervakningsprogram mot scrapie och har dessutom ett eget kontrollprogram. Inga fall av klassisk scrapie har diagnostiserats i Sverige efter de två tackor som upptäcktes 1986. Däremot har ett antal fall av atypisk scrapie, variant Nor98, påvisats från 2004 och framåt. Sveriges deltagande i kontrollprogrammen mot scrapie gör att avelsprogram med genotypning för att få en scrapieresistent fårpopulation inte behöver bedrivas.
Forskning och utveckling
Under 2004 har forskningsprojekt som finansierats av FORMAS och Stiftelsen svensk fårforskning berört utveckling av vaccin mot Toxoplasma gondii samt en icke-kemisk kontrollmetod för mag/tarmparasiter. Forskare från SVA deltar också i ett EU-finansierat forskningsprojekt om prionsjukdomar, bland annat scrapie.
Information och rådgivning
SVA tillhandahåller rådgivning om får/get via flera olika kanaler; bland annat i form av praktiska råd om diagnostik och sjukdomsproblem till branschorganisationer, veterinärer och djurägare. Aktuell kunskap sammanställs och förmedlas muntligt i samband med konferenser och kurser.