Vesikulär stomatit

Vesikulär stomatit (VS) orsakas av ett s.k. vesikulovirus. Sjukdomen drabbar främst nöt, svin och häst. Får och get är mindre känsliga. Även vilda djur är känsliga t.ex. hjort, tvättbjörn, apa, gnagare, fladdermöss och mindre däggdjur. Människa kan också smittas.

 

Sjukdomen förekommer i Nord-, Central- och Sydamerika. I Europa finns fall av sjukdomen beskriven bland hästar i Frankrike i början på 1900-talet. Sjukdomen har aldrig påvisats i Sverige.

Klinisk bild

Symtomen utgörs framförallt av feber och blåsor i munslemhinna, klövrand/hovrand eller på spenar. Inkubationstid är vanligen 2-3 dagar, men kan sträcka sig upp till 21 dagar. Upp till 90 procent av djuren i en besättning kan drabbas och blåsornas är ofta lokaliserade till samma kroppsdel hos djuren i ett besättningsutbrott. De sår som bildas när blåsorna brister självläker inom ca 10 dagar, såvida inte bakterieinfektioner tillstöter.

 

Beroende på var blåsorna sitter ses matvägran, dreglande och smackande, hälta eller sänkt mjölkproduktion. Dödligheten är låg. Vesikulär stomatit hos människa ger influensaliknande symtom.

 

Observera! Den enda kliniska avvikelsen från mul- och klövsjuka i ett tidigt stadium är att även hästar drabbas. Sjukdomen skall därför betraktas som mul- och klövsjuka till dess motsatsen bevisats! 

Smittvägar

Kunskapen om sjukdomens spridning är ofullständig. Man vet att den sprids vid direkt kontakt mellan djur genom exponering för saliv och vätska från repturerade blåsor. I mjölkbesättningar kan sjukdomen spridas med mjölkmaskiner och mjölkare. Man tror att sjukdomen även sprids med insekter (bl.a. myggor och sandmyggor). Viss säsongsvariation ses i de områden där sjukdomen förekommer, med ökad förekomst under den regniga perioden i tropiska områden och i samband med den första frosten i tempererade områden.

Om man misstänker sjukdomen

Vesikulär stomatit lyder under epizootilagen. Vid misstanke om att djur drabbats av sjukdomen skall veterinär genast tillkallas. Innan veterinär anlänt måste vidare smittspridning förhindras. Det innebär att drabbade djur hålls inomhus. Symtomlösa djur som kan ha kommit i kontakt med sjuka djur tas också in. Flyttning av insjuknade djur från gården eller till stallbyggnader med andra djur får inte ske.

 

Personer, fordon eller andra föremål som kan ha kommit i kontakt med drabbade djur får inte lämna gården.